Fysiska varor som skall byta ägare behöver ofta transporteras. Enklare sagt kan detta beskrivas som att en vara som säljs av fabrikör A i Ort skall levereras till butik B i Byn. Innebörden blir en kedja av händelser som modernt sett kallas logistik. Man kan lätt tänka sig att mängden varor och gods som flyttas kors och tvärs innebär en väldig massa transporter. Varutransporter med flyg blir flygfrakt eller det internationella begreppet air-cargo. Det säger sig självt att långväga transporter blir snabbare med flyg. Men där finns också begränsningar, främst i volym och vikthänseende om vad som kan fraktas. Ekonomiska aspekter kan också innebära begränsningar. Sedan finns det också ytterligheter, för varor långt bortifrån som måste flygfraktas för att det skall vara någon mening med saken, speciella matvaror till exempel. Många företag inom transportbranschen erbjuder alla sorters transportlösningar och flygfrakt är i de flesta fall ett alternativ. Många aspekter följer med denna logistik, avtal om frakten skall träffas, försäkringsfrågor skall lösas, förtullning skall förberedas om det skall flygas över landsgränser och inte minst skall ekonomin klaras ut. Av allt gods som transporteras världen runt står flyget för cirka 2 procent. En beräkning säger att detta skall motsvara 50 miljoner ton. Detta stämmer dock säkerligen inte, eftersom ekvationen volym – vikt – ekonomi måste räknas på ett särskilt sätt då det gäller flygfrakt. En viktig fråga idag är flygets miljöpåverkan. Hur skall flygfrakten försvaras jämfört med passagerarna? Priset som betalas för att få åka med planet vare sig det gäller vara eller folk, skall vägas mot planets lastmöjligheter, bränsleekonomi och miljöpåverkan. Där är tre faktorer som alla skall vägas in. Trots detta växer flygfrakten, enligt Transportnytt.
