Press "Enter" to skip to content

Inrikes flygfrakt

De första reguljära flyglinjerna i Sverige gick till Visby 1933. Man får anta att detta även blev den egentliga starten för inrikes fraktflyg i mer betydande form. Riktigt stor skjuts får dock inte fraktflyget förrän Linjeflyg bildades 1957. Dagens Nyheter och Stockholmstidningen tillsammans med SAS, startade då distribution av tidningar och post till olika delar av landet. Frakterna skedde främst på nätterna, för dagtid gick planen med passagerare. Detta transportflyg opererade endast inrikes. Utrikesfrakten sköttes av SAS.

Linjeflygs första flygplan var Lockheed L-18 Lodestar som tog en last av maximalt 1500 kg. Planet hade två motorer och höll en fart av 350 kilometer i timmen vid en flyghöjd omkring 2500 meter. Linjeflyg disponerade 4 styck av detta plan som också kompletterades med 15 st Douglas DC3-plan. På sjuttio och åttio-talen var det Fokker som gällde för att under 90-talet kompletteras med Boeing 737. Inrikesfrakt idag sker med de cirka dussinet flygbolag som trafikerar olika linjer. Som alltid med flygfrakt är det ekonomin i samband med leveranstid som bestämmer vad som är värt att skicka. Det finns ett flertal företag inom logistikbranschen som erbjuder lösningar för flygfrakt. Snabba och säkra leveranser är ett motto för dessa operatörer. Sedan hänger allt på tidtabeller och vilka punkter som skall befraktas. Företagens databaser och avtalspartner, dvs. vilka flygbolag man har avtal med, avgör hur fort leveranserna kan ske.

inrikes flygfraktEtt av logistikbegreppen är intermodalitet som är en kombination av olika transporter. Detta innebär att godstransporten har flera transportsätt. Detta kan till exempel vara ett paket som först lastas på en lastbil för att köras till flygplatsen. Efter själva flygtransporten skall paketet återigen köras på marken med något transportfordon. Man tycker att allt sådant är självklart, men inom logistiken skall alla aspekter av frakten penetreras och definieras. Flygfraktens datoriserade system kräver detta för att människorna bakom skall kunna sköta sitt logistiska arbete.