Författaren Jonas Jonasson skrev om Hundraåringen och i den boken flög man från Sverige till Indonesien med en elefant. Det tyder ju på att elefanter är en tillåten vara att flygfrakta. Men hur vet man vad passagerare packat i sina väskor? Vet resenärerna vad som är förbjudet? Nu talar vi alltså inte om handbagaget. Visserligen kan man röntga det incheckade bagaget – men finns det möjlighet att göra det för alla väskor och finns det resurser att titta på röntgenbilderna? Dock så ingår det i resevillkoren vad som är förbjudet, det är bara att läsa det finstilta.
Vad säger lagar och bestämmelser om vad som är tillåtet? Snarare är det väl så att det finns regler om vad som inte får fraktas. Främst är det gaser och andra brandfarliga varor likaså giftiga eller frätande produkter. Sådant som är radioaktivt är givetvis också förbjudet. Är då allt annat tillåtet?
Levande djur kan alltså fraktas med flyg. Man får anta att det behövs särskilda anordningar såsom burar och liknande för dessa. Levande människor får åka som passagerare men får alltså inte fraktas. Däremot får döda människokroppar åka med, liktransporter är inte så ovanliga. Folk avlider långt hemifrån och behöver komma hem för sista vilan. Kistan skall då vara av zink som är ett lätt material och går att löda för att försegla kistan fullständigt. Zinkkistan används enbart under transporten, för begravning eller kremering flyttas kroppen över till en annan kista. Man kan också transportera frysta produkter som vissa livsmedel, men frågan är om detta är ekonomiskt försvarbart. Kylvaror är mera vanligt, färskvaror som ostron och skaldjur till exempel. Vad man också har med på flyget är ju den mat och dryck som passagerarna förtär under resan, samt i förekommande fall de tax-free varor som erbjuds att handla. Vatten i tankar som behövs till toaletter och tvättning är också en del av frakten.